Den avslutande delen i intervjun med AIK:s vd Peter Birath:

– Peter, förtroendet för hockeystyrelsen är och kommer ju tyvärr vara väldigt bräckligt efter det härliga (ironi) 90-talet, det är ju en jätteryggsäck. Även om det är bra så krävs det ytterst lite för att braka samman. Hur ser du på det?

– Jag förstår vad du menar, förra säsongen så var jag och Odd (Swarting, Ordförande i AIK Ishockey AB:s styrelse)  på en bortamatch i Linköping och hamnade i samspråk med några AIK:are på tåget och då kom vi in på det här med Globen, Odd är ju en förespråkare för Globen, han vill ha mer folk och således mer pengar in och då märkte vi direkt att ”nej fy fan, inte Globen, då har vi slipsfolk igen” och jag upplever att idag lyssnar vi och snackar med supporterföreningarna och försöker göra på bästa sätt men ibland, som jag var inne på, så måste man också våga att prova någonting nytt. Det kunde ju varit fräckt om vi hade spelat på Nationalarenan t.ex. Å då inte med bara slipsfolk givetvis!
Generellt så tappar ju hela ligan publik och därför är vi helt enkelt tvungna att testa nya saker. Om vi tar här i Stockholm, många har varit på nya arenorna och man blir lite bekväm kanske. Sen kommer man till Isstadion som absolut är unikt när det är fullsatt och enormt drag. Men det är lite bökigt kanske och köer till korvar, entréer och toaletter och så vidare och till sist kan det bli att folk då hellre stannar hemma. Kan man då göra något som Annandagshockeyn och slänga in det, då är förhoppningen att få dem att känna att ”fasiken, hockeyn var ju häftigt ändå” och då får man dem att komma till Hovet bakvägen så att säga. För vi måste få upp publiken om vi ska ha en chans att konkurrera med klubbar som nu växer ute i landet som Växjö t.ex. Nu kanske just Växjö surfar lite på nyhetens behag, men det finns klubbar som gör det bra och pengar är ju på något sätt en avgörande faktor idag.

 

– Apropå pengar, kan du känna en sorts frustration eller rent ut sagt avundsjuka gentemot landsortsklubbar som, när det går dåligt ekonomiskt, går upp till pappa kommunen och knackar på dörren och kommer tillbaka till sin ishall med en pengasäck

– Ja det  gör mig jävligt frustrerad rent ut sagt. Vi är ju inte alls i den nivån.
– Snarare tvärtom!
– Ja, nyss fick vi höjd hyra på campens förråd! Nä men vi och Solna Stad pratar väldigt mycket men det gäller ju inte att inte att bara prata det måste bli någonting av det också. Självklart  är det så att man bli förbannad när man sitter hemma och läser i tidningen att MoDo ska få nio miljoner i tio år, nittio miljoner. Det blir ju dopat på något sätt och ska vi konkurrera med dem med våra förutsättningar, det är ju egentligen omöjligt. Då blir man jäkligt frustrerad, det blir inte på lika villkor.

 

– Är vi ensamma om att tycka så här i Hockeyligan, eller förs det några diskussioner om att införa något sorts ”financial fair play”?

– Nej, det gör det inte. Däremot kan man säga att vi får mycket, kanske inte beröm, men att de säger att ”vad duktiga ni är som orkar kriga med de förutsättningarna som finns i Stockholm”. Det är inte så att de kommer tacka nej till de pengarna de får av kommunen men de tycker det är konstigt att inte Solna Stad eller Stockholms Stad gör mer för oss eftersom ungdomshockeyn generellt i Stockholm har det väldigt kämpigt. Ändå ska Stockholm stå för merparten av spelarna som kommer ut, så är det.  Men ska vi kunna kriga med vårt hockeygymnasium som vi har emot MoDo:s och HV71:s, då måste vi få någon form av bättre förutsättningar från Solna och Stockholm.

 

– Hur ser det ut där idag då? Det är tvärnit eller?

– Ja just nu är det så tyvärr, vi träffar ju dem och det gör Djurgården också och vissa frågor  får vi driva fram tillsammans. Men det finns ingen öppning, det kan jag inte säga. Det är jäkligt surt. Man pratar om allt från masterplan på ombyggnationer av Hovet till vårt eget arenaprojekt som vi driver på för att kunna få en spelplats men det enda vi kan göra är att inte lägga för mycket tid på frustration utan kriga på sett till de förutsättningar vi faktiskt har. Vi har ändå andra förutsättningar. Vi bor i Sveriges största stad,  det finns väldigt mycket duktiga killar och tjejer här, både på företag och ideella som ni inom supporterorganisationerna, så nog jävlar ska vi knäcka de här kommunerna till slut på något sätt!

 

– Nu nämnde du själv egen arena, är det totalt stiltje där?

– Absolut inte, det kan jag lova er. Jag kan inte gå ut och säga att så och så blir det. Men vi har ett avtal med SGA här på Hovet som går ut 2015. Vi vill ju på något sätt, även om det är bra idag så vet vi att publik idag sätter mer värde i att det är bra infrastruktur runtomkring, toaletter, kiosker och så vidare och det är något vi också måste tjäna pengar på. Det är inte säkert att en egen arena är bästa lösningen. Men man ska undersöka det hela vägen ut så vi vet vad det kostar att bygga, hur man finansierar det, vad man tjänar pengar på. Å det har vi gjort ett väldigt bra projekt på så vi vet vad man tjänar pengar på, hur man ska finansiera det och vad man ska göra för att lyckas. Sen gäller det bara att man ska bestämma sig vilken väg man ska gå. Att bygga någonstans kostar någonstans mellan 500 och 700 miljoner och då har det ändå precis byggts två nya arenor i Stockholm som inte går kanonbra direkt. Men jag kan säga att det här är något vi jobbar stenhårt med!

 

– Framtiden då Peter? Hur länge ser du att du själv är kvar i klubben?

– Jag är ju tillsvidareanställd, men som VD är det ju så att jag kan ju få sparken efter ikväll. Men jag hoppas definitivt att få vara kvar ett tag. Det finns så mycket bra att göra, det är så himla kul och skulle vara så kul att få vara med och se att AIK  är mer etablerat och är med i toppen och slåss hela tiden. Nu fick vi ett taskigt år förra säsongen och vi krigar på bra i år men det är fortfarande en bit upp till att vara ett etablerat slutspelslag känns det fortfarande som. Det är en bit upp till ordentliga publiksiffror. Jag kan tycka när jag går och lägger mig på kvällarna att det får aldrig vara under 5000 på våra matcher. Att få vara med och lyckas med det här skulle vara jättekul och tar det en 3-4 år så är det fine.  Men sen tror jag att någon annan ska ta över.

 

– Nyckelordet jag känna är ändå tålamod. Det är inte alltför många år sen vi spelade i Allsvenskan inför kanske 1500.. Det absolut viktigaste måste väl vara att se till att inte ramla ur? För det skulle ju vara dolkstöten känns det som…

– Ja, då är inte jag kvar för det första. Då blir det ju en annan organisation. Men det tror jag inte vi gör. Ibland kan jag känna lite frustration när folk ringer och mailar och snackar. Det är visserligen något väldigt bra, så ska det vara, det tyder på engagemang! Men att vi har så jäkla dålig trupp får jag ibland höra.  Vi har inte det om du tittar på pappret. Vi har Daniel Larsson  som är en superkeeper och Hamberg också. Vi har starka profiler i backuppsättningen som Josefsson. Vi har en förstakedja med Melin, Janmark och Ramstedt. Alltså det fins en genuin stomme. Vi har Liwing, Blomdahl, Hynning. Vi har ett bra lag som vi ställer på isen! Men får vi skador då är vi sårbara. Men vi är ju inte ett Division 1-lag! 

Men du var inne på en bra sak, vi måste ha lite tålamod från alla håll och kanter och jag tror det är viktigt att vi sänder ut de signalerna också för folk blir jättefrustrerade och går bort ifrån hockeyn och det skrivs en del.

 

– Slutspelet är nytt till den här säsongen, small ju ner som en bomb från ingenstans i somras för oss vanliga dödliga. Hur gick det till egentligen?

– Det här ingenmanslandet som har funnits på plats nio och tio som vi hamnade i förra säsongen. Det har varit svårt för de klubbarna att skapa något intresse för ofta vet man rätt tidigt att man varken kommer komma upp eller ner i tabellen. Det pågår mycket diskussioner om hur framtidens hockey ska se ut och en del är ju att man till i år bytt namn som vi alla vet. Sen måste det hända någonting mer, man måste öka tempot. Å då bestämde man att vi måste få till ytterligare dramatik, ytterligare ett streck och det var ett ganska enkelt beslut att rösta igenom. De ”åttondelsfinalerna” kommer ju bli bäst av tre och kommer gå blixtsnabbt. Hamnar vi har där och har lite flax så blir det ju bara en hemmamatch. Även om man ekonomiskt vill ha två så vill man ju sportsligt bara ha en.

 

– Avslutningsvis Peter, var slutar vi i tabellen?

– Ja du, det har jag faktiskt inte tänkt på. Men någonstans i det här nyinstiftade playoffet är rimligt. Jag slår till med plats sju! Till kvalserien får väl Örebro anses vara cementerade i botten nu och jag tror även som de flesta gjorde innan säsongen att även Leksand hamnar där. Att HV och Färjestad är där har överraskat mig men de tror jag kommer att klättra. Nu har ju LHC börjat sladda lite också. Men jag tror fortfarande att Leksand kommer att hamna där nere.
Någonstans, även om de spelar klokt och smart, så gör de ju inte så mycket väsen av sig. De har den där backen som bombarderar in mål efter mål men de spelar inte särskilt bra enligt mig. Vi var mycket starkare än dem när vi var uppe sist även om vi inte fick in pucken just då. Jag tror att de kommer få soppatorsk.

Med det sagt så tar vi i hand och tackar för intervjun. Birath återgår till sina sysslor på Isstadion en vanlig match vilket oftast brukar innebära ett flängande kors och tvärs. Från entré 13, där han ofta ses dela ut biljetter åt folk som tagit del av något av de många erbjudandena AIK har, till att prata inför sponsorer uppe på hyllan och allt möjligt där emellan.

Text: Thomas Lindqvist